< Till bloggens startsida

Motherfucker I'm gone

Nu är jag inte arg, jag är besviken, sårad. Att en person som jag litade på, till 100 procent, kunde svika mig sådär. Jag packade min väska och drog. Jag vill inte ens kolla på den här personen just nu. Jag bröt ihop på tåget, jag orkade inte bry mig att alla kollade, jag kunde inte sluta gråta. Känns som en kniv i hjärtat. Aldrig mer ska jag lita på någon. Dock vet jag inte vad som är bäst, att jag upptäckte det, eller att jag gått runt och fortfarande litat på den här personen.
Om jag fått välja hade jag inte kommit tillbaka ikväll. Ta en paus för att orka ta tag i det här sen, men antingen var det att åka tillbaka eller så skulle dom göra en efterlysning. Det känns inte som om att det är det här jag behöver just nu, i risk om att låta egoistisk. Men jag behöver verkligen inte allt det här.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Kommentar:

Kom ihåg mig?
Trackback
RSS 2.0